"Children say that people are hung sometimes for speaking the truth."
Jeanne d'Arc

 

Equality - Unequality - Jämställdhet - Ojämställdhet

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Att vara jämställda med varandra. Vi bör istället för jämställdhet prata om ojämställdhet. Om vi hela tiden berättar och inriktar oss på allt bra vi gör i Sverige kring jämställdhet slutar vi sträva efter ökad jämställdhet utan nöjer oss med att vi är relativt bra. Men som föregångsland för resten av världen måste vi istället inrikta oss på vad som fortfarande är ojämställt och diskutera hur vi hela tiden kan bli bättre. Sverige måste vara ett föregångsland för att kunna lyftas fram som exempel och visa vägen för resten av världen. Vi har ett enormt ansvar i och med det. Skillnaden mellan könen är fortfarande allt för stor i Sverige och att påstå att det är värre i andra länder är knappast en ursäkt.

”Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet är närbesläktat med jämlikhet. Medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet emellertid förbehållet förhållandet mellan könen.” Nationalencyklopedin

Det finns en föreställning om att jämställdhet handlar om kvinnor, och förut kallades det politiska området till och med för kvinnofrågor. Sanningen är dock att jämställdhet handlar om oss alla oavsett kön. Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i och om att kön inte ska sätta spelreglerna. Motsatsen, ojämställdhet, innebär att olika rättigheter, skyldigheter och möjligheter på grund av kön. Detta slår åt båda hållen men i mycket större omfattning mot kvinnor än män i dagens Sverige. Det handlar om allt från att kvinnor under sin uppväxt får mindre lärartid i skolan och sämre resurser till fritidsintressen till sämre karriärmöjligheter och lägre lönenivåer som vuxna. Ett jämställt samhälle är en förutsättning för att allas fulla potential ska kunna tillvaratas, och för att alla ska själva ska kunna formulera och vara de som de vill vara. Hela samhället vinner på jämställdhet då det innebär att människors kompetens och skaparkraft tillvaratas.

Feminism

"En åsiktsriktning som strävar efter att förbättra kvinnans ställning i samhället och åtminstone uppnå jämställdhet med mannen." Svenska Akademiens ordbok

En feminist strävar enbart efter att kvinnan ska var jämställd med mannen och ha samma rättigheter. Hur kan någon påstå sig vara icke feminist och emot det påståendet?

Genusbegreppet har varit viktigt för feminismen. Inte bara för det att det gör det enklare att tala om kön och förändring, utan för att det skapar hopp. Låsta föreställningar om kön begränsar människor. Det skapar fack som vi sorterar upp människor i och ramar en förväntas hålla sig inom. Genusbegreppet påminner oss om att detta är föränderligt.

Feminismen för till en ytterligare parameter; Makt. Om föreställningar kan begränsa och sätta ramar så kommer också människor att bli instängda, och andra människor kommer rimligtvis gynnas av detta. Ett exempel är husmodersnormen som länge stängde ute kvinnor från arbetsmarknaden, medan det möjliggjorde för män att satsa helhjärtat på sin karriär. Med maktbegreppet i ekvationen blir det omöjligt att blunda för att ojämställdheten missgynnar kvinnor i större omfattning än män.

Feminismen handlar om att skapa lika handlingsutrymme för alla. En del av detta är att upptäcka och lösa upp begränsade normer. Detta är inte detsamma som att personer som identifierar sig som män inte får göra sådant som uppfattas manligt eller tvärtom. Det handlar om att inte vara låst till att göra bara detta, och om att inte vara utestängd från att göra sådant som en förväntas att inte göra på grund av kön.

Ibland kan de genusordningar uppfattas som biologiska och konstanta. Vi kommer aldrig med säkerhet kunna särskilja det biologiska och det sociala, eftersom det ena inte kan finnas utan det andra. En tumregel är dock att när någon känner sig begränsad av vad som förväntas av den på grund av kön så är denna förväntan socialt konstruerad. Anhängare som försvarar genusordningar med hänvisning till biologi eller att det alltid varit så visar också paradoxalt nog att det de försvarar är socialt konstruerat. Varför skulle de annars behöva försvara det?

Feminism har blivit ett laddad begrepp i Sverige. Detta följer naturligt på att maktordningar utmanas. Speciellt känsligt är det när maskulinitetsidentiteter diskuteras och vilka konsekvenser föreställningar om ”manlighet” för med sig. Ett exempel är debatten om mäns våld mot kvinnor. Trots att att kvinnor och mäns beteende skiljer sig åt signifikant, och att mäns våld mot kvinnor utgör ett stort väldokumenterat samhällsproblem är det ett känsligt ämne. För att kunna nå förändring måste även känsliga ämnen diskuteras. Feministiska frågeställningar är i många fall provocerande, detta trots tron på förändring och att exempelvis mäns våld mot kvinnor inte behöver vara ett konstant fenomen.

Många debattörer talar om ”feministerna” som grupp. Det kunde inte vara mer fel. Det finns inte en sorts ”feminism”. Ibland går till och med feministiska teorier i kollisionskurs med varandra. Inte alla skulle hålla med om denna text eller ställa upp på genusbegreppet till exempel. Gemensamt har feminister att de utmanar könsmaktsordningar. Det generella draget är tron på allas jämlika rättigheter och potential.

Ett enkelt verktyg för jämställdhet är att fråga sig själv om det som är accepterat för mannen även är lika accepterat för kvinnan?

Attityder

Både mäns och kvinnors attityder måste förändras för att spegla ett mer jämställt samhälle. Ska man förändra ett lands attityder kommer man få alla mot sig eftersom man då inte delar dagens rådande attityder. Detta innebär att man måste vara stark som individ och kunna göra sig obekväm och vara beredd på att utstå massiv kritik och hot från alla de som vill bevara sina ofta felaktiga begränsade attityder. Alla kvinnokämpar i alla tider har mött ett enormt motstånd i sin kamp för samhällsförändring. Min yttersta respekt för dem och de som idag kämpar för ökad jämställdhet är stor. Jag är övertygad att om 100 år kommer författarna och kvinnokämpar av idag så som Katarina Wennstam och Maria Sveland idoliseras lika högt som Fredrika Bremer. Historien upprepar sig gång på gång när kvinnokämpar oförtrutet kämpar i motvind mot orättvisa normer och massivt motstånd från den allmänna opinionen. Så var fallet både när man drev igenom kvinnlig rösträtt och när den första kvinnliga radiorösten dök upp i Sveriges radio. Ser man på dem idag ter de sig oerhört självklara och absurda men så har verkligheten alltid sett ut.

Genus

Genusbegreppet är lånat från språkvetenskapen där det används för benämna beköningen av ord, och betyder i jämställdhetsarbetet just ”socialt kön”. Genus handlar om hur vi föreställer oss kön, som t.ex. vad som är manligt och kvinnligt. Svårare än så är det inte. Genus är historiskt och kulturellt format och föränderligt. Ända in på 1700-talet var den svenska normen en enkönsmodell där kvinnor ansågs vara ofullbordade män. Detta återspeglades bland annat i lagstiftningen som gjorde gällande att änkor kunde anta roller som annars var reserverade för deras män ansågs ha full kapacitet. Sedan dess har ett paradigmskifte skett till att uppfatta kön som väsensskilt och kompletterande. Idag är färgen rosa kvinnligt betingad, medan den förut ansågs manlig. Vi behöver bara blicka några tiotal år bakåt för att finna yrken som gått från att anses vara manliga eller kvinnliga nu uppfattas neutrala, eller på ett hundratal år till och med skiftat könskodning. Allt detta är exempel på hur genusnormer förändrats, medan biologin varit oförändrad. Ordet kön rymmer två motsatta begrepp, det biologiska och det sociala könet. De allra flesta människor kan klassas som biologisk kvinna eller man och bär i olika grad på manliga eller kvinnliga kroppsliga karaktärsdrag. Det är i det sociala könet förändringspotentialen finns. Vi måste komma till rätta med problematiken kring att pojkar accepteras vara bråkiga och stökiga samtidigt som vi absolut inte accepterar samma beteenden hos flickor, där vi istället kräver att de ska vara timida och tysta samt agera som ordningsamma stötdämpare i gruppen, som dessutom får stå ut med pojkarnas obehämmade utlopp. Genus är i praktiken ramar av riktlinjer och gränser som begränsar båda könen att utvecklas fullt ut samt vara fria att göra, vara, tänka, tycka, känna vad de vill.

Samtyckeslagstiftning

I sverige idag har vi inte Samtyckeslagstiftning vilket flera andra länder har utan man ställs till svars för våldtäkt om man genomför ”samlag eller därmed jämförlig sexuell handling” med någon:

  • genom tvång i form av våld eller hot om brottslig handling, eller

  • medan någon befunnit sig i hjälplöst tillstånd, eller

  • när den andre varit underårig, det vill säga under 15 år, när övergreppet begicks.

Att båda parter i en sexuell akt deltar genom samtycke av båda är en självklarhet och borde inte vara komplicerat. Det är ett naturligt steg framåt i jämställdhetsarbetet. Lagar är normsättande i samhället och säkerligen skulle normen för samtycke öka synen på vad som faktiskt är en våldtäkt, vilket troligtvis skulle innebära färre våldtäkter. Äventyrsprojektet ska verka för ökad jämställdhet och upplysa om Samtyckeslagstiftningen som flera andra länder redan har genomfört. Att nej faktiskt betyder nej är självklart för de flesta men inte inom svensk lagstiftning. I Sverige måste man genom våld och hot tvinga sig till samlag för att det ska ses som våldtäkt och det räcker inte att bara säga nej. Mycket anmärkningsvärt då den absolut vanligaste reaktionen vid våldtäkt är att man blir passiv, paralyserad och lamslagen.

Under 2012 anmäldes 16 900 sexualbrott. Sexualbrott är en av de brottstyper som polisanmäls i minst utsträckning – 23 procent av sexualbrotten anmäls (NTU 2011). År 2012 anmäldes totalt 2 880 våldtäkter mot barn i åldern 0–17 år. I 10 procent av våldtäkterna var offren pojkar. Bland de vuxna offren var 96 procent kvinnor och
4 procent män. Det är främst män som misstänks för sexualbrott; av de misstänkta är endast 2 procent kvinnor. Unga män dominerar bland gärningsmännen, medan unga kvinnor är överrepresenterade bland offren — något som framkommer både i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och kriminalstatistiken. Att normer och attityder för vad som faktiskt är en våldtäkt inte är tydlig är nog en bidragande orsak till att så många förövare är unga.

Sex mot en person som inte frivilligt deltar är ett brott oavsett hur man vänder och vrider på det. Vi bör därför snarast ändra lagstiftningen till "samtycke" istället för som idag "tvingande till samlag". Speciellt då den vanligaste reaktionen vid våldtäkt är passivitet och att man av rädsla varken vågar röra sig eller säga emot.

Allt fler röster kräver förändrad lagstiftning i och med de uppmärksammade fall där det blivit friande domar på grund av otydlig lagtolkning gällande våldtäkt. Både vänsterpartiet, miljöpartiet och folkpartiet är för en samtyckeslagstiftning.

Företag och ledarskap

Studier visar att företag och organisationer som är duktiga på att väga in jämställdhetsfrågor i sin personalstrategi både blir mer lönsamma och får nöjdare och mindre stressade medarbetare. Beslutsfattande grupper som byggs med ett jämställdhetsperspektiv blir effektivare, och tar bättre beslut som är mer väl förankrade i personal, kunder och allmänhet. Det borde alltså vara helt naturligt för företagen att bygga sina styrelser och ledningsgrupper med ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Ändå är det förvånansvärt få företag som arbetar aktivt med jämställdhet, de flesta nöjer sig med att reaktivt följa lagen genom att upprätta en jämställdhetsplan. Överhuvudtaget har många chefer och beslutsfattare undermåliga kunskaper om jämställdhet, och de missar därmed en enorm utvecklingspotential för sin verksamhet både på det ekonomiska och personliga planet. Ledarskapet sätter normen för verksamheten och det är därför viktigt med tydlig kommunikation ner i leden och reflektera kring den kultur som råder och att aktivt verka för jämställdhet, både i det pågående jämställdhetsarbetet och i de samtal som förs på arbetsplatsen. Forskning visar att en jämnare representation av kvinnor och män på arbetsplatsen skapar högre lönsamhet. Studier har även visat att företag med både kvinnor och män i styrelsen är mer lönsamma. Ändå är andelen kvinnor i chefsposition endast 25 % i privat sektor. Ska man tolka det som att de inte vill ha ökad lönsamhet? Dessutom har man i flera studier konstaterat att kvinnliga chefer har högre ledarskapskvalitet och bättre förmåga att uppnå uppsatta mål. Sett till hela arbetsmarknaden är kvinnors löner 86 procent av mäns löner för lika arbete trots att kvinnor har en högre utbildningsnivå än männen.

Våld i nära relationer

Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om mäns våld mot kvinnor. Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Den vanligaste formen av våld i nära relationer utövas av en man mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. När det gäller polisanmälda fall år 2009 var över 90 procent av de misstänkta gärningspersonerna män. Våldet förekommer dock även i samkönade relationer samt av kvinnor mot män i heterosexuella relationer. 

Omkring 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer kommer aldrig till polisens kännedom. Bara omkring 19 % av dessa brott klaras upp, trots att gärningsmannen många gånger är känd och det finns gott om dokumenterad bevisföring. En märkligt låg uppklarningsprocent om man jämför med andra våldsrelaterade brott där man många gånger har mindre underlag och bevis att arbeta med.

Det finns studier som rapporterar lika stor utsatthet för relationsvåld för både män och kvinnor. Forskningen visar dock att det rör sig om olika typer av våld. Det är vanligare att män som utsätts för våld i nära relationer uppger att de har utsatts för psykiskt snarare än fysiskt våld. Det kan ta sig uttryck som verbala angrepp (förlöjligande och mobbning), isolering (social eller ekonomisk), svartsjuka, hot om fysiskt våld, hot om skilsmässa och förstörelse av personlig egendom.

Kvinnor utsätts oftare än män för grovt och upprepat relationsvåld. När det gäller lindrigare former av våldsutövning (som att knuffa, kasta saker eller dra någon i håret) drabbas män och kvinnor i liknande utsträckning. Män utsätts även för sexuellt våld i nära relationer (då framför allt av en man i samkönade relationer), såsom kränkande sexuella handlingar, våldtäktsförsök och våldtäkt.

Näthat och Gromning

Hot, kränkningar och trakasserier är brott som drabbar alla grupperingar på internet, även pojkar och män, men främst flickor och kvinnor. Att inte våga uttrycka sina åsikter på grund av rädsla för repressalier hotar både yttrandefriheten och demokratin. Att gömma sig bakom anonymitet och samtidigt begå brott och övergrepp mot barn och unga måste vara den yttersta formen av feghet. Anna Sarkeesian beskriver vilket oerhört nätkrig som startas mot henne när hon ifrågasätter sexualiseringen i dataspelsvärlden. 
Ett nytt begrepp kallat Nätgromning har också dykt upp. "Gromning innebär att vuxen tar sexuell kontakt med ett barn, skapar känslomässiga band med barn i syfte att sänka barnets hämningar inför sexuella övergrepp mot barnet, eller i sexuellt syfte arrangerar ett möte med barn. I engelskan omfattar ordet även "i syfte att locka barn till sexuellt utnyttjande", såsom barnarbete, prostitution och produktion av barnpornografi. Gromning är förbjudet i Sverige sedan 1 juli 2009 och den som gör sig skyldig till gromning kan dömas för kontakt med barn i sexuellt syfte till böter eller fängelse i högst ett år." Wikipedia

En otroligt låg straffskala för ett fasansfullt brott som lämnar livslånga djupa sår. I mars 2013 tvingades en 13-årig flicka att utföra sexuella handlingar under hot från en  man som annars skulle sprida bilder på henne på nätet. Det gick så långt att flickan tog sitt liv när hon kastade sig framför ett tåg i Kumla. Studier har visat att barn som upplever våld tenderar att utveckla post-traumatiskt stressyndrom i högre utsträckning än andra barn som utsätts för andra trauman. De hot som uttalas i samband med misshandel upplevs ofta av barn som mycket allvarliga, vilket medför att barnen lever med ett dödshot mot modern som de upplever som verkligt. Barn som genomgår behandling för att bearbeta sina erfarenheter av våld har beskrivit en värld fylld av oro. Möjligheterna till förändring upplevs av barnen i många fall som mycket små. Unga flickor utgör den största gruppen som utsätts för både näthat och gromning.

Hedersrelaterat förtryck och våld

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig uttryck på olika vis, till exempel stark kontroll, hot, tvång och våld. Det grundar sig i föreställningar om kön, makt och sexualitet och har på så sätt mycket gemensamt med mäns våld mot kvinnor i allmänhet. Det som särskiljer hedersförtryck ifrån annat våld är dock att det sanktioneras av ett kollektiv och att heder, skam och vikten av en bevarad oskuld är centrala värden. Kollektivet består av familj, släkt och landsmän. Hedersnormer är inte knutna till någon viss religion eller etnisk grupp men ofta har kollektivet sin bakgrund i icke-demokratiska samhällen med starkt patriarkala familjesystem. Våldet ser naturligtvis olika ut i familjer som lever i en hederskontext. Men de normsystem som våldet är en del av kan beskrivas som så att männens och släktens anseende och status är beroende av de närstående tjejernas och kvinnornas beteende, framför allt när det gäller sexualitet och oskuld. Tjejer ska vara oskuld när de gifter sig och killar måste gifta sig med en oskuld. Det handlar inte nödvändigtvis om tjejens beteende i verkligheten, rykten kan vara lika skadliga för hedern. Även om kvinnor och tjejer inte har en egen heder är mammor ofta med och utövar kontrollen och förtrycket, eftersom dotterns beteende återspeglar vilken typ av kvinna mamman själv är. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen, exempelvis gällande fritidsaktiviteter eller klädval, till giftermål och utbildning. Även killar utsätts, till exempel då de tvingas utöva kontroll på familjemedlemmar eller blir gifta mot sin vilja. Oskuldskravet ställs dock uteslutande på tjejer. Tjejer som bryter mot hedersnormerna skuldbeläggs och bestraffas. Den som utövar bestraffningen, våld och förtrycket uppmuntras eller tvingas till det av den närmaste omgivningen. Heterosexualiteten som norm är central inom hederstänkandets, vilket gör att hbt-personer riskerar att utsättas för hot och våld om de lever öppet. Därmed är de en extra utsatt grupp när det gäller hedersrelaterat förtryck och våld.

Behandlingsform för män som utövat våld i nära relationer

Sedan 2004 arbetar Kriminalvården med behandlingsprogrammet IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme)som syftar till att minska återfall i brott hos vuxna män som använt våld i nära heterosexuella relationer. Programmet ackrediterades 2006. Behandlingsmodellen kommer ursprungligen från Minnesota, USA, och bygger på erfarenhet och kunskap från tusentals våldsutsatta kvinnor och män som deltagit i gruppbehandling. I Sverige har IDAP utvecklats som ett frivårdsprogram och bedrivs både på anstalt och inom frivården liksom av organisationer som vänder sig till män som frivilligt söker hjälp för att sluta använda våld. Programmet består av två hörnstenar, mansgruppsarbete och partnerkontaktarbete. Det senare är baserat på ett säkerhetstänkande för kvinnor och barn. IDAP:s behandlingsmål är:

  • att ge deltagarna förståelse för sina våldshandlingar och sättet de påverkar kvinnans handlingar, tankar och känslor

  • att öka deltagarnas förståelse för våldets orsaker i kulturella och sociala sammanhang

  • att öka deltagarnas vilja att förändra sitt beteende
  • att stödja deltagarna i att ta ansvar för det våld de utövat
  • att förse deltagarna med verktyg för att förändra sitt våldsamma beteende.

För att bedöma om män som remitteras till programmet är lämpliga för IDAP genomgår de en riskbedömning för framtida partnervåld utifrån SARA-checklistan (Spousal Assault Risk Assessment Guide). Om mannen bedöms ha medel- eller hög risk för framtida partnervåld kan han bli aktuell för programmet. Däremot bedöms män med låg risk för framtida partnervåld inte vara lämpliga för IDAP, då programmet inte är skapat för denna grupp. Inom IDAP används så kallade motiverande samtal som syftar till att öka männens motivation till förändring samt kognitiv beteendeterapi som bidrar till att förändra tankemönster och beteenden genom rollspel, övningar, observation, förstärkning och undervisning. Som exempel används videosekvenser, som visar andra män som utövar olika former av kontrollerande beteenden. På så sätt kan makt och kontroll synliggöras. Ett av de viktigaste verktygen i IDAP är makt och kontrollhjulet som beskriver våldet som ett mönster snarare än isolerade händelser. Olika former av makt- och kontroll såsom isolering, förminskning och ekonomiskt förtryck upprätthålls av det fysiska och sexuella våldet i relationen. Det är också vanligt att förövaren involverar barnen i våldsutövningen, bland annat genom att känslomässigt vända dem emot den våldsutsatta föräldern. Behandlingsarbetet med männen syftar därför till att uppnå en jämställd relation utan denna typ av maktutövning, vilket beskrivs i programmets andra hjul – jämställdhetshjulet.

 


Referenser:
Nicklas Berg / Crossing Boarders
Nationellt Centrum för kvinnofrid
Brottsförebyggande Rådet brå
Måns Kämpe / Män för Jämställdhet
Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund